Sökresultat

Hållbarhetsveckan är ett årligt event där Lunds universitet och Lunds kommun bjuder in till en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner. På Pufendorfinstitutet arrangeras en rad spännande evenemang under veckan. Alla öppna för allmänheten. Nedan kan du läsa mer om några av de spännande aktiviteter

https://www.pi.lu.se/artikel/pufendorfinstitutet-pa-hallbarhetsveckan-2023 - 2025-12-17

Professor Lennart Olsson har tilldelats ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro för att vidareutveckla och fördjupa sin forskning om perenna grödor för en övergång till ett hållbart livsmedelssystem – forskning som en gång tog fart vid Pufendorfinstitutet. Ett av 2022 års viktigaste vetenskapliga genombrott var flerårigt ris. Detta enligt tidskriften Science, som med hänvisning till en artikel i N

https://www.pi.lu.se/artikel/pufendorf-temat-banar-vag-nya-genombrott-om-perenna-grodor - 2025-12-17

Nu är det klart! Vid styrelsemötet den 28 mars fattades beslut om Teman för perioden 2023 – 2024. Sammanlagt fick institutet i december 2022 in arton ansökningar om Tema och av dessa skickades åtta till sakkunniga experter. Nu har styrelsen valt fyra förslag som bjuds in att bilda Teman med start i september 2023. Det återstår en del praktiskt arbete och förberedelser, men vi kan meddela att följa

https://www.pi.lu.se/artikel/fyra-nya-teman-startar-hosten-2023 - 2025-12-17

Vi ser ständigt monument av kungar och hjältar till häst i den offentliga konsten. Men var är kvinnorna? Kan en flock ”mänskliga hästar” påverka hur vi ser på konst, makt och den kvinnliga kroppen i det offentliga rummet? Den 23 maj arrangerar forskare vid Pufendorfinstitutet en tvärvetenskaplig konferens som tar upp just frågor om hur det offentliga rummet används. Konst ger oss möjlighet att ref

https://www.pi.lu.se/artikel/konferens-om-offentlig-konst-varfor-finns-det-bara-statyer-av-man-till-hast - 2025-12-17

Varför ska man betala hög skatt i Sverige när det tack vare ny teknik är möjligt att bedriva verksamhet och arbete utan att vara fysiskt närvarande och därmed skatteskyldig i Sverige? Vad krävs för att ett system som den svenska välfärdsmodellen ska överleva i en digital värld? Frågeställningarna är centrala för forskarna inom Pufendorfinstitutets Advanced Study Group (ASG) digi-skatt. En av koord

https://www.pi.lu.se/artikel/digitalisering-staller-nya-krav-pa-skattesystemet - 2025-12-17

De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i sjöarna negativt. Dessutom går ekonomiska värden upp i rök när sjöarna inte längre lockar att bada i. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare – men det finns hopp. Mot bakgrund av en ny studie pekar forskare från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2025-12-17

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2025-12-17

I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer. Studien, som nu publiceras i den vetenskapl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2025-12-17

En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvärlden att ompröva vedertagna teorier för planetbildning. Upptäckten, som nu presenteras

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2025-12-17

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2025-12-17

Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-12-17

Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-12-17

Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-12-17

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-12-17

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas broms

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2025-12-17

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket snabbt och kan göra växter bättre rustade mot sjukdomar och torka. Till skillnad från människor kan växter inte kän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2025-12-17

En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hål. Jättestjärnan befinner sig omkring 10 000 ljusår från solen. Den är 30 gånger så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2025-12-17

Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bränslen och material måste mins

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2025-12-17

En internationell studie ledd från Lunds universitet visar att 30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskarna kunna bidra till utvecklingen av effektivare solceller och solaktiverade katalysatorer av ljusabsorberande järnmolekyler. Solen är en obegränsad källa till ren och förnyelsebar energi. Men

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-pa-ratt-spar-att-gora-jarnbaserade-solceller-effektivare - 2025-12-17

Varje år fräter Birger Schmitz, Fredrik Terfelt och Ellinor Martin sönder fem till tio ton kalksten med livsfarliga kemikalier. Målet är att hitta mikroskopiska korn av mångmiljonåriga, fossilerade meteoriter som kan ge viktiga ledtrådar till livets utveckling på jorden. Följ med på en rundtur i det världs­unika syralabbet. Det klatschar till när Fredrik Terfelt drar på sig de tjocka gummihandskar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fratande-jakt-pa-rymdkorn - 2025-12-17